Kotimaisissa pavuissa ja herneissä löytyy potentiaalia / Inhemska bönor och ärter med potential

Kotimaisissa pavuissa ja herneissä löytyy potentiaalia

Tässä blogissa viittaan artikkeliin, joka julkaistiin HBL:ssä 12.8.2019. Artikkelissa kirjoitetaan siitä että YK: ilmastopaneelin mukaan kasvisruokavalion ilmastojalanjälki on paljon pienempi, kuin lihaa sisältävän ruokavalion vastaava. Kun puhutaan kasvisruokavaliosta, keskiöön nousee aina kasvispohjaiset proteiinilähteet. Kotimaisista kasvisproteiinilähteistä mainitsemisen arvoiset ovat erityisesti härkäpapu ja herne.

Korkeasta proteiinipitoisuudesta huolimatta suurin osa viljellystä härkäpavusta käytetään tällä hetkellä rehuna. Härkäpapuviljelyn suurimpiin haasteisiin kuuluu runsaan veden tarve. Mikäli alkukesä on kuiva kasvi uhkaa jäädä matalaksi, joka tarkoittaa että puinti vaikeutuu.

Härkäpapuviljelyn etuihin kuuluu, että härkäpapu sitoo typpeä maahan. Tämä tarkoittaa ettei tarvita niin paljon lannoitteita, mitä vuorostaan tarkoittaa etuja ympäristön kannalta. Härkäpapu parantaa myös maan rakennetta, kun sen mikrobit voivat paremmin. Tämän lisäksi kasvi on eduksi ajatellen pellon seuraavia viljelykasveja. Härkäpapu on myös hyväksi luonnon monimuotoisuuden kannalta ja kasvin pölyttäminen on mehiläistalouden kannalta eduksi.

Siitä huolimatta että 90 % kasvattamista härkäpavuista käytetään rehuna, elintarvikkeisiin käytetty määrä on kasvussa. Tarvitaan yhä suurempi määrä ruokareseptejä, jotka soveltuvat sekä suur- että kotitalouksiin, niin että ihmisten kiinnostus härkäpapua kohtaan kasvaa jatkossakin.

Vielä tänä päivänä soija on yleisin sekä rehuihin että elintarvikkeisiin käytetty kasvisproteiini. Toivotaan että tulevaisuudessa voitaisiin korvata soija kotimaisilla kasvisproteiineilla esimerkiksi härkäpavuista tai herneistä.

Yksi todella kuumista trendeistä kasvisruokiin liittyen on isolaatti. Isolaattia valmistetaan niin, että poistetaan kasvisproteiinin ei toivottuja ainesosia, jolloin saadaan 85-90%:nen proteiinipitoisuus. Esimerkkeinä voidaan mainita amerikkalainen yritys Beyond Meat ja kotimainen Gold & Green, jotka tuotteissaan käyttävät isolaattia.

Tällä hetkellä käytetään lihaa korvaavissa tuotteissa ulkolaista isolaattia, koska vielä sille ei löydy kotimaista valmistajaa. Isolaatin valmistusprosessi on haasteellinen, koska prosessi on pidettävä on vapaa mahdollisesta mikrobiologisesta kontaminaatiosta tai entsymaattisesta vauriosta. Mikäli epäonnistutaan tässä, isolaatin maku kärsii. Näistä haasteista huolimatta Helsingin Yliopiston kasvistuotannon asiantuntija Fredrick Stoddard ennustaa, että on vain ajan kysymys ennen kuin kotimainen vaihtoehto löytyy.

Tärkein etu siitä, että härkäpavuista ja herneistä saadaan hyvänmakuinen isolaatti, liittyy uusien runsasproteiinisiin kasvistuotteiden tuotekehitykseen. Isolaatin tärkeimpiin etuihin kuuluu, että voimme kehittää tuotteita, joiden valmistus on helpompi ja nopeampi, verrattuna siihen että lähdetään liikkeelle herneistä ja pavuista.

Kun suomalaisilta kysytään valmiudesta siirtyä kasvispohjaiseen ruokavalioon ympäristösyistä,, noin yksi neljästä vastaa kyllä. Mutta toisaalta hyvin moni on valmis lisäämään kasviruoan osuutta ruokavaliossaan. Tähän suuntaan uskotaan myös suomalaisten ravitsemussuositusten muuttuvan lähitulevaisuudessa.

Inhemska bönor och ärter med potential

I denna blogg refererar jag till en artikel i HBL den 12.8.2019 i vilken man skriver om att en vegetarisk diet, enligt FN:s klimatpanel, har ett mindre klimatavtryck än en diet som innehåller köttprodukter. Man konstaterar samtidigt att när det gäller en vegetarisk diet, kommer alltid proteinkällorna på tapeten. Av de inhemska goda vegetariska proteinkällorna kan speciellt bondbönan och ärterna nämnas.

Trots den höga proteinhalten, går i dag den största delen av bondbönorna som odlas till djurfoder. En av de viktigaste utmaningarna med odlandet av bondböna är att den behöver rätt mycket vatten. Om försommaren är för torr, blir växten för låg, vilket leder till att den är svår att tröska.

En positiv sak med att odla bondbönor och ärter är att de binder kväve till marken. Det betyder i sin tur att man behöver använda en mindre mängd gödsel, vilket ger klara miljöfördelar. Bondbönan förbättrar också markens struktur och hälsa, då mikroberna i den mår bättre. Växten är också bra med tanke på följande gröda på åkern. Dessutom gynnas biodiversiteten av bondbönan. Bondbönan är också insektpollinerad och därför också bra biväxt.

Trots att ca 90 % av de bondbönor som odlas i dag går till djurfoder, håller bruket av bondböna i livsmedel på att öka. För att ytterligare öka användningen i livsmedel behöver vi ett större utbud av recept tillämpade både för privathushåll och storhushåll.

I dag är importerad soja det vanligaste växtproteinet i djurfoder och livsmedel. Man hoppas i framtiden att kunna ersätta den del av sojan med inhemskt växtprotein, bland annat från bondbönor och ärter.En av de riktigt heta trenderna gällande vegetarisk mat kallas för isolat. Då man gör isolat rensar man bort så kallade oönskade ingredienser i växtprotein, vilket leder till en proteinhalt på 85-90 procent. Som exempel kan nämnas det amerikanska företaget Beyond Meat och det inhemska Gold & Green, vilka använder isolat i sina produkter.

Det isolat som används våra i köttersättande produkter är än så länge importerat, eftersom det inte ännu finns något finländskt företag som klarar av att tillverka det. Orsaken till att isolaten är svårtillverkade ligger i att produktionsprocessen måste hållas fri från mikrobiologisk kontaminering eller enzymatisk skada. Om man inte klarar det, påverkas smaken av det färdiga isolatet negativt. Trots att, isolaten är svåra att tillverka påstår växtproduktionsexperten Frederick Stoddard från Helsingfors Universitet, att det endast är en tidsfråga innan det kommer en inhemsk variant.

Fördelen av att få fram isolat av bondböna eller ärter med god smak är, att det ger produktutvecklingen av inhemska proteinrika vegetariska produkter nya möjligheter. En av fördelarna med isolat är att vi får fram produkter som är både snabbare och enklare att tillverka, än om man utgår från bönor eller ärter i sig.

När man frågat finländarna om man är beredd att av klimatskäl övergå till en vegetarisk diet svarar ungefär en fjärde del att de är det. Men de allra flesta svarar att de är beredda att öka den del av kosten som kommer från växtriket. En förändring i den riktningen kommer vi också snart att se i de finländska näringsdirektiven.

BLOGIARKISTO /

BLOGGARKIV

UUSIMMAT KIRJOITUKSET /

DE NYASTE INLÄGGEN

SEURAA MINUA /

FÖLJ MIG:

  • Facebook Clean Grey
  • Twitter Clean Grey
  • LinkedIn Clean Grey
  • Instagram Clean Grey