Klimataari haluaa pelastaa maaliman ilmastonmuutokselta- syömällä / Klimaritarianen vill rädda värld

Klimataari haluaa pelastaa maaliman ilmastonmuutokselta- syömällä

Ilmastonmuutos ja ilmastoystävällinen syöminen on nyt kaikkien huulilla. Tässä blogissa viittaan helmikuussa Me Naisissa julkaistuun artikkeliin, jossa käsitellään kyseistä aihetta.

Olitpa vegaani, kasvisten ja lihan välillä fiilispohjalta oleva fleksaaja tai reduktiaani, joka haluaa vähentää lihansyöntiään puoleen, olet mukana luomassa yhä vahvistuvaa ruokatrendiä.

Suuri osa suomalaisista syö edelleen lihaa hyvällä omallatunnolla. Mutta kasvava joukko haluaa vähentää sen kulutusta. Vahvimmin suuntaus näkyy nuorissa kuluttajissa, ja trendi on globaali.

Jotkut perustelevat lihasta luopumista terveyssyillä, toiset eettisillä ja ekologisilla perusteilla. Monille nämä kaikki syyt riittävät perusteeksi. Uusi terveellinen ruoka kun ei tarkoita vain omasta hyvinvoinnista huolehtimista, vaan valinnoilla vaikuttamista laajemminkin.

Klimataarinen eli ilmastoystävällinen ruokavalio perustuu nimenomaan hiilijalanjäljen minimointiin. Syöminen on itse asiassa tehokas vaikuttamiskeino: ruoka aiheuttaa noin 20 prosenttia ihmisen tuottamasta hiilijalanjäljestä. Suurin osa ruuantuotannon ilmastohaitoista syntyy alkutuotannossa. Vaikka ruoantuotannon ympäristövaikutuksia voidaan vähentää, tehokkain tapa vaikuttaa on kääntää katse omiin ruokavalintoihin ja kulutustottumuksiin.

Olennaista ympäristöystävällisessä ruokavaliossa on, että herkuttelusta ei tarvitse luopua. Ei myöskään lihasta, kalasta tai juustosta. Tärkeintä on syödä lihaa ja muita raskaan hiilijalanjäljen tuottavia ruokia kohtuudella.

Hiilijalanjäljen laskeminen ei ole kuitenkaan aivan yksinkertaista, eikä ruoantuotannon ympäristövaikutuksista ei ole yhtä totuutta. Ajatellaan vaikkapa mantelimaitoa, jonka tuottaminen kuivilla alueilla vaatii valtavasti kasteluvettä, mitä vaikuttaa tuotteen hiilijalanjälkeen.

Ilmastoruoan osalta kuitenkin tietty peruskaava auttaa valintojen tekemisessä. Märehtijöiden eli naudan ja lampaanlihan hiilijalanjälki on suurempi kuin possun ja broilerin. Niiden hiilijalanjälki puolestaan on moninkertainen verrattuna vaikkapa viljeltyyn kalaan. Kun verrataan viljellyn kalan hiilijalanjälkeä, se on suurempi kuin proteiinipitoisten palkokasvien. Maitotuotteissa juuston hiilijalanjälki on moninkertainen verrattuna maitoon, ja kotimainen kasvimaito on ympäristöä vähemmän kuormittavampi kuin perinteinen lehmänmaito.

Tärkeintä ilmastoruokailussa on suosia kasviksia. Esimerkiksi täysjyväviljat, pavut, herneet, linssit, pähkinät ja siemenet ovat ympäristöystävällisempiä proteiininlähteitä kuin liha tai eläinperäiset proteiinit. Lähialueiden pikkukalat, jotka eivät ole uhanalaisia, ovat luonnollisesti ympäristöystävällisempiä kuin viljellyt kalat.

Toinen klimataarin tärkeä ohjenuora myös välttää hävikkiä. Yhä edelleen yksi ruoan suuri ilmastokuormitus on hävikki. Koko maailmassa peräti 30 prosenttia ruuasta päätyy hävikkiin, Suomessakin määrä on arviolta 10-15 prosenttia, ja suuri osa hävikistä syntyy nimenomaan kotitalouksissa.

Luonnonmukainen viljely kuluttaa tavanomaista tuotantoa vähemmän energiaa. Vaikka tuotteiden kuljetusmatkoilla on pieni merkitys ympäristövaikutuksiin, lähiruoan suosiminen on usein ympäristöystävällisin valinta. Myös pakkausmateriaali tuottaa ympäristöhaittoja, mutta niidenkin haittavaikutus on pieni verrattuna alkutuotantoon. Mutta pienistä puroista kaikki lähtee, ja jokaisen tekemästä valinnoista.

Klimaritarianen vill rädda världen från klimatförändringen – genom att äta

Klimatförändringen och en klimatvänlig diet är nu på allas läppar. I denna blogg refererar jag till en artikel publicerad i februari i Me Naiset, som behandlar detta ämne.

Om du sedan är vegan, en flexare som väljer mellan grönsaker och kött enligt tycke, eller en reduktan som vill halvera din köttkonsumtion, är du med och skapar en mattrend som hela tiden förstärks.

En stor del av finländarna äter fortfarande kött med gott samvete. Men en allt större grupp vill minska sin köttkonsumtion. Starkast syns denna trend bland unga konsumenter, och trenden är global.

En del vill avstå från kött av hälsoskäl, andra av etiska eller ekologiska själ. De finns dem som avstår från kött av alla dessa skäl. Med den nya hälsosamma maten avser man inte enbart dess inverkan på den egna hälsan, utan avsikten är att man med sina val påverka på ett bredare plan.

En klimaritariansk eller klimatvänlig diet baserar sig på att försöka minska sitt ekologiska fotavtryck. Ätandet är ett ytterst effektivt sätt att påverka; maten förorsakar nämligen 20 procent av människans ekologiska fotavtryck. Den största delen av människans ekologiska fotavtryck uppstår i primärproduktionen. Fastän man kan minska på livsmedelsproduktionens ekologiska fotavtryck, är det ändå mest effektivt att se över de egna valen och sitt konsumtionsbeteende.

Det centrala i en miljövänlig diet är, att man inte behöver avstå från läckerheter. Inte heller behöver man avstå från kött, fisk eller ost. Det är däremot viktigt att äta kött, och andra produkter med ett tungt ekologiskt fotavtryck, med måtta.

Att räkna det ekologiska fotavtrycket är dock inte enkelt, och det finns inte en enda sanning gällande livsmedelsproduktionens miljöpåverkan. Man kan till exempel tänka på mandelmjölk, som produceras på torra platser och kräver en riklig bevattning, vilket påverkar produktens ekologiska fotavtryck.

Gällande klimatvänlig mat finns det några tumregler som underlättar våra val. De idisslande djurens kött, dvs nöt- och fårköttets ekologiska fotavtryck är större än gris- och broilerköttets. Men ändå är även dess fotavtryck mångdubbelt jämfört med det från odlad fisk. Det ekologiska fotavtrycket från odlad fisk är i sin tur större än det från proteinrika baljväxter. Beträffande mjölkprodukter är ostens fotavtryck mångdubbelt jämfört med mjölkens, medan inhemsk havremjölk belastar miljön mindre än komjölken.

Då man vill göra klimatvänliga val är det viktigt att gynna grönsaker. Till exempel fullkornssed, bönor, ärter, linser, nötter och frön är miljövänligare proteinkällor än proteiner från djurriket. Småfisk från närområdet, som inte är utrotningshotad, är naturligtvis mera miljövänlig än odlad fisk.

En annan tumregel för klimaritarianen är att minska sitt matsvinn. Fortfarande är matsvinnet det som gällande ätandet, är en av de största miljöbovarna. I hela världen slutar upp till 30 procent av livsmedlen som svinn. I Finland är andelen ca 10-15 procent, och den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen.

En ekologisk odling använder en mindre mängd energi än en ordinär odling. Fastän transporten av livsmedel bara har en liten miljöinverkan, är ändå valet av närmat det miljövänligaste alternativet. Även förpackningsmaterialen förorsakar belastning av miljön, men även deras miljöpåverkan är rätt liten jämfört med primärproduktionen. Men helheten består av många bäckar små och av våra allas val.

BLOGIARKISTO /

BLOGGARKIV

UUSIMMAT KIRJOITUKSET /

DE NYASTE INLÄGGEN

SEURAA MINUA /

FÖLJ MIG:

  • Facebook Clean Grey
  • Twitter Clean Grey
  • LinkedIn Clean Grey
  • Instagram Clean Grey